Sondmatning i hemmet

Sondmatning i hemmet

Sondmatning i hemmet

    Att inleda sondmatning och fortsätta med den hemma

    När du och vårdpersonalen väl har kommit fram till att sondmatning är det bästa valet för dig eller en anhörig är det viktigt att du förstår själva rutinen och dess fördelar, risker och konsekvenser. Därefter är det dags att förbereda dig för sondmatningen. 

    Under den här tiden har du förmodligen mycket att tänka på, så som andra sjukdomstillstånd och behandlingar, hur du ska hantera arbete och familj under din tid på sjukhuset och inte minst den känslomässiga biten. Det är helt naturligt att känna sig omtumlad men det finns också mycket stöd att få, både när du inleder sondmatningen på sjukhuset och när du längre fram får komma hem.

    Att inleda sondmatning och fortsätta med den hemma

    När du och vårdpersonalen väl har kommit fram till att sondmatning är det bästa valet för dig eller en anhörig är det viktigt att du förstår själva rutinen och dess fördelar, risker och konsekvenser. Därefter är det dags att förbereda dig för sondmatningen. 

    Under den här tiden har du förmodligen mycket att tänka på, så som andra sjukdomstillstånd och behandlingar, hur du ska hantera arbete och familj under din tid på sjukhuset och inte minst den känslomässiga biten. Det är helt naturligt att känna sig omtumlad men det finns också mycket stöd att få, både när du inleder sondmatningen på sjukhuset och när du längre fram får komma hem.

    Hur sonden förs in
    1

    Hur sonden förs in

    Innan du kan börja med sondmatning måste en sond föras in i din eller din anhöriges näsa eller magsäck. Hur vårdpersonalen för in sonden beror på om det är en nasogastrisk, nasojejunal, PEG- eller PEJ-sond.

    Införande av PEG- eller PEJ-sond

    PEG- och PEJ-sonder förs båda in under ett ingrepp då du är sövd. Införandet kan gå till på två sätt:

    • Endoskopi

      Sonden kan föras in med hjälp av ett endoskop, något som kallas för perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG). Ett endoskop är en lång, smal slang som har försetts med kamera och ljuskälla i ena änden. Slangen förs genom munnen och strupen ner i magsäcken för att kirurgen ska kunna föra in sonden och fästa den där.
    • Kirurgi

      Sonden kan också föras in med ett kirurgiskt ingrepp. Då gör man en öppning och för sonden genom huden in i magsäcken. Därefter sys magsäcken ihop runt sonden.

    Före operationen

    Före operationen får du träffa en läkare som diskuterar och förklarar ingreppet samt får ditt skriftliga medgivande. Om du ska sövas kommer du kanske också att träffa narkosläkaren som berättar om sövningen. Ibland tar man blodprov för att kontrollera att du är tillräckligt frisk för att opereras. Du kommer också att få veta hur länge du behöver stanna på sjukhuset och hur du ska få i dig näring under tiden efter ingreppet. 


    Efter operationen

    Om operationen genomförs under sövning kommer du eller den du vårdar att föras tillbaka till avdelningen efter uppvaknandet. Du kan känna dig lite omtöcknad och sömnig och kan också behöva få dropp under en eller ett par dagar efter operationen. I vissa fall kanske du i stället får lämna sjukhuset redan efter några timmar. Be vårdpersonalen förklara hur länge du eller den du vårdar behöver stanna på sjukhuset efter ingreppet.

    Området runt sonden kan vara rött och vätska sig något efter operationen, men det lägger sig efter några dagar. Om du har ont kan du ta receptfria värktabletter. När vårdpersonalen tycker att allt verkar bra kommer du att ges näring genom din nya sond för första gången. Det kan göras redan samma dag som din PEG-sond sätts in eller upp till tre dagar senare. När du har kommit igång ordentligt med sondnäringen och visat att du tål den kommer du att få lämna sjukhuset. Det brukar ta tre till fem dagar, men kan också dröja längre beroende på ditt hälsotillstånd och hur väl du hanterar sondmatningen.

    2

    Utrustning och utbildning

    Pumpar, aggregat, tillbehör och sprutor

    Sondmat kan fås antingen via en pump eller via ett gravitationsaggregat. Om du har fått en matningspump och den ska fortsätta fungera på ett bra sätt bör du gå igenom instruktionsboken med en sköterska innan du lämnar sjukhuset. Se därefter till att alltid ha den tillgänglig. Instruktionerna innehåller information om hur du genomför en felsökning om utrustningen slutar fungera eller larmar.

    • 1. Sondnäring

      Flytande näring i slutet system, kopplas till ett sondmatningsaggregat
    • 2. Sondmatningsaggregat

      Kopplas till sondnäringspåsen i ena änden och till en infart i andra änden. Sondnäringen kan tillföras via en sondmatningspump eller via gravitationsmatning.
    • 3. Droppkammare

      Hindrar att det samlas luft i aggregatet och därmed också i näringen.
    • 4. Kassett

      Kopplas till pumpen. Kassetten består av flera sensorer, som viser flera olika parametrar som t ex antal ml som tillförts, felsökning som t ex luft i systemet eller liknande.
    • 5. Medicinport med 3-vägskran

      Används för att tillsätta en mindre mängd vätska via en spruta. Det kan t ex vara medicin.
    • 6. Koppling

      Koppling som medför en säker koppling till sonden.
    • 7. Spruta

      Sprutor som används för att tillföra mediciner, eller annan flytande vätska. Kopplas normalt till medicinporten på sondmatningsaggregatet (se punkt 5).
    • 8. Pump

      Näringspump som programmeras för att ge önskad näring. Pumpen pumpar näring genom sondnäringsaggregatet och vidare in i sonden och ner i magsäcken.
    • 9. Sondens koppling

      Koppling som medför en säker koppling till sondmatningsaggregatet.
    • 10. PEG eller utbytbar sond

      Sond som är placerad genom huden utanpå magen och direkt in i magsäcken. Sonden hålls på plats av en liten platta på utsidan av magen, och en liten ballong eller platta inne i magsäcken. Sond kan även sättas genom näsan och kallas då nasogastrisk sond.
    • 11. Magsäcken på insidan av magen

    • 12. Pumpstativ

      Används till att hänga upp och sondnäringen eller annan vätska. Finns både som bordstativ, och ett mindre stativ som kan placeras i ryggsäck.

    3

    Sondmatningsrutin

    Hur ger man sondnäring och HUR använder MAN ett sondmatningsschema?

    Tillsammans kommer du och dietisten fram till vilken sondmatningsrutin som passar dig bäst utifrån din längd, vikt och specifika situationsfaktorer som exempelvis hur rörlig du är.

     

    Sondmatning på tre sätt:

    • Kontinuerlig sondmatning:

      Näringen ges i långsam takt under flera timmar. Det kan ske dagtid, under natten eller i en kombination av båda. Kontinuerlig sondmatning görs antingen med hjälp av en pump som kontrollerar flödeshastigheten, eller utan pump genom så kallad gravitationsmatning. Vid gravitationsmatning låter man gravitationen dra sondnäringen genom aggregatet. Det gör att man inte direkt kan kontrollera flödeshastigheten och medför också en risk för friflöde, något som kan leda till komplikationer. För att få en bättre kontroll över matningen föredrar därför många att sondmata med hjälp av pump.
    • Bolusmatning (intermittent matning):

      Näringen ges med hjälp av en pump eller spruta i små portioner (t.ex. 200 ml) flera gånger under dagen.
    • Bolus- och kontinuerlig matning i kombination:

      De båda rutinerna kan kombineras för att ge bättre flexibilitet i vardagen eller helt enkelt utifrån vad patienten eller den anhörige föredrar. Ta hjälp av hälso- och sjukvårdspersonal för att komma fram till vilken sondmatningsrutin som passar bäst för just dig och rådgör därefter alltid med hälso-och sjukvårdspersonal innan du förändrar rutinen på något sätt.

    Ditt sondmatningsschema

    Det kan vara en bra idé att tala med dietisten om att ta fram ett sondmatningsschema medan du fortfarande är kvar på sjukhuset. Schemat ger dig en god inblick i hur din sondmatning är tänkt att fungera från dag till dag. 

    Ett typiskt sondmatningsschema kan innehålla:

    Sondmatning steg för steg
    4

    Sondmatning steg för steg

    Under den första tiden är det inte konstigt om du känner dig överväldigad av alla förändringar och all ny information. Här får du instruktioner steg för steg för att fräscha upp minnet och bli säkrare på hur du sondmatar. 

    Innan du börjar

    Den utrustning som behövs är:

    Se till att allt är rent innan du påbörjar sondmatningen:

    1. Tvätta händerna och torka dem på en ren handduk

    2. Gör rent alla arbetsytor

    3. Hämta sondnäringen och aggregatet/sprutan

    4. Tvätta händerna och torka dem på en ren handduk

    5. Förbered sondmatningen på en ren yta

    Spola alltid sonden med en spruta sterilt eller kokt, avsvalnat vatten (minst 20 ml) före och efter användning. Det görs för att minska trycket och volymen och gäller oavsett om du använder sonden för matning eller medicinering. Fråga dietisten hur mycket vatten som behövs för att spola sonden tillräckligt ren.

    Pumpmatning

    Exempel på utrustning som behövs för pumpmatning:

    1. sondnäring

    2. aggregat

    3. port

    4. sondkoppling

    5. spruta (>20 ml)

    6. pump

    Se pumpens instruktionshäfte för specifika instruktioner steg för steg gällande just ditt pumpset.

    5

    Att ta medicin

    Det är inte ovanligt att den som sondmatas samtidigt behöver ta olika typer av mediciner. Vårdpersonal kommer att visa dig hur detta görs innan du lämnar sjukhuset. 

    Om du behöver ta medicin:
    Sonden är utformad för att endast leverera vätska. Därför är det bra att få medicin i flytande eller lättlöslig form, hellre än tabletter som måste krossas och lösas upp. Rådgör alltid med vårdpersonal så att du tillför medicinen på rätt sätt genom sonden. Det kan variera beroende på vilken medicin och vilken sond du använder.