Både vuxna och barn kan sondmatas och det finns olika sorters näringar för att möta de olika behoven som föreligger. En sond som går via näsan, en nasogastrisk sond, används oftast när sondnäring är tänkt att enbart användas under en kortare period medan en sond i magen eller tunntarmen sätts om sondnäring behövs under en längre period. 

Sondnäring behövs när det näringsmässiga behovet inte möts genom att inta vanlig mat. Den flytande näringen som används vid sondmatning innehåller rätt mängd energi, protein och näringsämnen som kroppen behöver för att ha möjlighet till återhämtning och för att växa.

Flytande näring ges vanligtvis genom en sond. En pump kan användas för att ge en exakt mängd näring i en bestämd takt. Ibland används även bolutmatning, då används enterala sprutor eller pump för att ge mindre mängd mat i sonden relativt snabbt.

Vardagliga aktiviteter såsom att köra bil, resa eller bada påverkas inte av sondmatning. Det måste dock alltid säkerställas att sonden är stängd innan ett bad eller en simtur, samt tvätta den efteråt. Vissa aktiviteter såsom sport och snabba rörelser kan flytta sonden, därför behöver du vara uppmärksam på att sonden sitter som den ska. 

Ja, självklart! Dock kan vissa aktiviter, såsom att springa eller annat som innebär knuffar och puffar göra så att sonden hamnar ur position. Om barnets sond skulle falla ur ska sjukvården kontaktas.

Det finns många olika sätt att förklara sondmatning på för barn. Ett sätt kan vara att använda en docka. Det hjälper ofta för syskon att få se var sonden sitter och hur det fungerar. Vi har även tagit fram en barnbok som heter "Mat till magen via slang, är ett annat sätt att äta" där barn tillsammans med föräldrar kan läsa, titta på bilder och göra knep och knåp uppgifter för att förstå hur sondmatning fungerar. Denna kan du få av din dietist/läkare eller ladda ned här.

För flygresor är det viktigt att säkerställa att sondnäringen inte checkas in och transporteras i lastutrymmet då temperaturen där kan vara väldigt låg och därmed skada produkten. Medicinska vätskor såsom välling, bröstmjölk, barnmat och flytande medicin tillåts genom säkerhetskontrollen. Det flesta flygbolag varnar dock för att resenärer som medtar medicinska vätskor måste deklarera detta i ett tidigt stadie på grund av de ytterligare kontroller som då behöver göras. Kontakta din resebyrå/flygbolag/flygplats före avgångsdag för att ta del av lokala regler.

Sondnäring ska alltid intas rumstempererad (20-25°C). Kall sondnäring kan upplevas obehaglig och även leda till försämrad tolerans och diarré. Om sondnäringen ska värmas upp ska detta ske i exempelvis ett varmt vattenbad och aldrig i mikrovågsugn. Vid uppvärmning, var uppmärksam så att näringen inte kokas då detta kan medföra att näringsinnehållet försämras. 

Det går bra att ta en paus i matningen, så länge du följer nedanstående steg.

Vid en kortare paus (mindre än en timme) kopplar du loss sonden från aggregatet och sätter på skyddshylsan till aggregatet. Spola sedan sonden.

Generellt sett är hängtiden för en öppnad sondnäringspåse max 1 dygn. Sondnäringen måste således bytas ut efter max 24 timmar. Vid avbrott under matningen rekommenderar vi att aggregatet lämnas kvar kopplat till sondnäringspåsen och att sonden kopplas loss. Detta ska hanteras aseptiskt. Rådgör med din sjukvårdskontakt för råd kring hur du praktiskt ska gå tillväga.  

Så länge aggregatet inte kopplats loss är systemet slutet och sondnäringen har då en hängtid på max 24 timmar. Om du behöver en längre paus i sondmatningen och behöver koppla isär sonden och aggregatet, kontakta din sjukvårdskontakt för råd då det finns lokala föreskrifter kring förvaring och hantering. 

Om du upplever att utrustningen inte fungerar tillfredsställande eller om näringstillförseln inte sker optimalt, ska du på en gång avsluta matningsproceduren. Om problemen är relaterade till den specifika sondnäringen eller utrustningen, kontakta din sjukvårdskontakt. Om problemen kommer från någon typ av biverkan ska sjukvården kontaktas omedelbart. Det finns många olika typer av sondnäring och det är viktigt att du får den sondänring som är mest optimal för just dig - en sondnäring som du inte mår dåligt av (ex. ej mår illa, kräkningar, förstoppning etc.). Kontakta därför alltid din sjukvårdskontakt om du känner obehag från din sondnäring.

Det kan ta lite tid innan sondnäringsproceduren helt har satt sig och du har hittat den rutin som passar bäst för just dig. Medan rutinen finjusteras kan du uppleva vissa biverkningar, se nedan. Det finns dock många sätt att mildra och hantera dessa på. 

• Orolig mage: Om du är illamående, skjut fram sondmatningen 1-2 timmar. Du kan även testa en mindre mängd sondmat eller ställa in pumpen på en lägre hastighet. 
• Diarré: Dubbelkolla först att pumpen är inställd på korrekt hastighet. Hastigheten ska vara inkluderad i din sondmatningsplan. 
  - Säkerställ att utrustningen är ren samt att aggregaten alltid byts med max 24 timmars mellanrum. 
  - Ge alltid näringen rumstempererad. Vi rekommenderar att ha sondnäringen i rumstemperatur när den är kopplad till aggregatet. Sondnäringen kan enbart förvaras i kylskåp om förpackningen kopplas loss från aggregatet.  Vid förvaring i kylskåp, tänk på att täcka över andra öppnade förpackningar som inte används för sondmatning. För att återuppta matningen, ta ut förpackningen ur kylen och låt stå i rumstemperatur i 30 minuter innan användning. Efter att en sondnäringspåse varit öppen i 24 timmar ska den slängas. 
  - Hör efter med din sjukvårdkontakt om de kan överväga en näring med fiber. Detta eftersom fiber kan motverka diarré då de normaliserrar tarmens bakterieflora och främjar hälsosam tarmslemhinna.  
• Förstoppning: Säkerställ att eventuell ytterligare förskriven vätska har intagits, och glöm inte att spola sonden. 
  - Om möjligt, försök att träna och röra på dig. Om detta inte löser problemet är det viktigt att du kontaktar din sjukvårdskontakt. 
  -  Hör efter med din sjukvårdkontakt om de kan överväga en näring med fiber, det kan hjälpa mot förstoppning på samma sätt som det hjälper mot diarré.
• Gaser: Om du upplever mycket gaser eller smärta i ryggen efter sondmatning kan du öppna locket på sonden och låta överdriven luft komma ut. Din sjukvårdskontakt kan visa dig hur man praktiskt går tillväga för att hjälpa till att tömma ut gas.

Huruvida du kommer att uppleva biverkningar eller inte och hur lång tid det kommer att ta att komma tillrätta med detta är högst individuellt. Om biverkningarna inte avtar eller om du har några funderingar, kontakta alltid din sjukvårdskontakt. 

Ja, sondnäring är en fabrikstillverkad färdigberedd näringslösning som är behandlad för att vara steril vilket är viktigt för att minimera risken för bakteriell tillväxt. Sondnäring är även anpassad för att inte blockera knappen eller slangen, och har en jämn konsistens för såväl pump- gravitations- eller bolusmatning. Sondnäring innehåller all näring ditt barn behöver under ett dygn, däribland kolhydrater, proteiner, fett, vitaminer och mineraler. Den sondnäring du fått förskrivet till ditt barn via din läkare eller dietist är noga anpassat efter just ditt barns behov och inkluderar många faktorer som barnets vikt, längd, aktivitetsnivå, medicinska tillstånd samt huruvida ditt barn fortfarande kan äta och dricka via munnen.  

Sondnäring kan användas som enda näringskälla precis så länge som det behövs. Det ger ett balanserat och hälsosamt näringsintag och innehåller all näring du behöver. 

Eftersom sondnäringen kommer rakt in magen eller tarmen har de flesta sondnäringar ingen smak. För att undvika konstiga smaker vid rapningar eller reflux, så strävar vi efter att hålla smaken på sondnäringen så neutral som möjligt.

Sondnäring har i princip samma volym som vanlig mat och är i jämförelse med vatten eller mjölk tjockare. Därför ger sondnäring en känsla av mättnad precis som vanlig mat gör.  Om sondnäring ges kontinuerligt i liten mängd fördelat över en hel dag är det dock möjligt att man inte känner sig mätt. Om ditt intag är mindre än ordinerat eller om tiden mellan matningarna är längre än planerat så kan också vid dessa tillfällen känna dig hungrig. Om du känner hunger under en längre period, ta upp det med din sjukvårdskontakt för att finna en lösning.