Så länge aggregatet inte kopplats loss är systemet slutet och sondnäringen har då en hängtid på max 24 timmar. Om du behöver en längre paus i sondmatningen och behöver koppla isär sonden och aggregatet, kontakta din sjukvårdskontakt för råd då det finns lokala föreskrifter kring förvaring och hantering. 

Om du upplever att utrustningen inte fungerar tillfredsställande eller om näringstillförseln inte sker optimalt, ska du på en gång avsluta matningsproceduren. Om problemen är relaterade till den specifika sondnäringen eller utrustningen, kontakta din sjukvårdskontakt. Om problemen kommer från någon typ av biverkan ska sjukvården kontaktas omedelbart. Det finns många olika typer av sondnäring och det är viktigt att du får den sondänring som är mest optimal för just dig - en sondnäring som du inte mår dåligt av (ex. ej mår illa, kräkningar, förstoppning etc.). Kontakta därför alltid din sjukvårdskontakt om du känner obehag från din sondnäring.

Det kan ta lite tid innan sondnäringsproceduren helt har satt sig och du har hittat den rutin som passar bäst för just dig. Medan rutinen finjusteras kan du uppleva vissa biverkningar, se nedan. Det finns dock många sätt att mildra och hantera dessa på. 

• Orolig mage: Om du är illamående, skjut fram sondmatningen 1-2 timmar. Du kan även testa en mindre mängd sondmat eller ställa in pumpen på en lägre hastighet. 
• Diarré: Dubbelkolla först att pumpen är inställd på korrekt hastighet. Hastigheten ska vara inkluderad i din sondmatningsplan. 
  - Säkerställ att utrustningen är ren samt att aggregaten alltid byts med max 24 timmars mellanrum. 
  - Ge alltid näringen rumstempererad. Vi rekommenderar att ha sondnäringen i rumstemperatur när den är kopplad till aggregatet. Sondnäringen kan enbart förvaras i kylskåp om förpackningen kopplas loss från aggregatet.  Vid förvaring i kylskåp, tänk på att täcka över andra öppnade förpackningar som inte används för sondmatning. För att återuppta matningen, ta ut förpackningen ur kylen och låt stå i rumstemperatur i 30 minuter innan användning. Efter att en sondnäringspåse varit öppen i 24 timmar ska den slängas. 
  - Hör efter med din sjukvårdkontakt om de kan överväga en näring med fiber. Detta eftersom fiber kan motverka diarré då de normaliserrar tarmens bakterieflora och främjar hälsosam tarmslemhinna.  
• Förstoppning: Säkerställ att eventuell ytterligare förskriven vätska har intagits, och glöm inte att spola sonden. 
  - Om möjligt, försök att träna och röra på dig. Om detta inte löser problemet är det viktigt att du kontaktar din sjukvårdskontakt. 
  -  Hör efter med din sjukvårdkontakt om de kan överväga en näring med fiber, det kan hjälpa mot förstoppning på samma sätt som det hjälper mot diarré.
• Gaser: Om du upplever mycket gaser eller smärta i ryggen efter sondmatning kan du öppna locket på sonden och låta överdriven luft komma ut. Din sjukvårdskontakt kan visa dig hur man praktiskt går tillväga för att hjälpa till att tömma ut gas.

Huruvida du kommer att uppleva biverkningar eller inte och hur lång tid det kommer att ta att komma tillrätta med detta är högst individuellt. Om biverkningarna inte avtar eller om du har några funderingar, kontakta alltid din sjukvårdskontakt. 

Ja, sondnäring är en fabrikstillverkad färdigberedd näringslösning som är behandlad för att vara steril vilket är viktigt för att minimera risken för bakteriell tillväxt. Sondnäring är även anpassad för att inte blockera knappen eller slangen, och har en jämn konsistens för såväl pump- gravitations- eller bolusmatning. Sondnäring innehåller all näring ditt barn behöver under ett dygn, däribland kolhydrater, proteiner, fett, vitaminer och mineraler. Den sondnäring du fått förskrivet till ditt barn via din läkare eller dietist är noga anpassat efter just ditt barns behov och inkluderar många faktorer som barnets vikt, längd, aktivitetsnivå, medicinska tillstånd samt huruvida ditt barn fortfarande kan äta och dricka via munnen.  

Sondnäring kan användas som enda näringskälla precis så länge som det behövs. Det ger ett balanserat och hälsosamt näringsintag och innehåller all näring du behöver. 

Eftersom sondnäringen kommer rakt in magen eller tarmen har de flesta sondnäringar ingen smak. För att undvika konstiga smaker vid rapningar eller reflux, så strävar vi efter att hålla smaken på sondnäringen så neutral som möjligt.

Sondnäring har i princip samma volym som vanlig mat och är i jämförelse med vatten eller mjölk tjockare. Därför ger sondnäring en känsla av mättnad precis som vanlig mat gör.  Om sondnäring ges kontinuerligt i liten mängd fördelat över en hel dag är det dock möjligt att man inte känner sig mätt. Om ditt intag är mindre än ordinerat eller om tiden mellan matningarna är längre än planerat så kan också vid dessa tillfällen känna dig hungrig. Om du känner hunger under en längre period, ta upp det med din sjukvårdskontakt för att finna en lösning.

Din sjukvårdskontakt kommer informera dig om möjligheten finns att också äta vanlig mat. Om det är säkert för dig att äta kommer du också få information om begränsningar kring typer av mat samt mängd. Om du sondmatas på grund av sväljsvårigheter, kan du få träffa en logoped som kan ge råd kring vilken typ av mat som är säkrast för dig.

De allra flesta upplever det bättre att vara helt öppen med sina kollegor kring att de sondmatas och hur det fungerar. Om du förklarar för dem kommer de ges möjlighet att visa större förståelse för dig om du behöver gå undan då och då. Det är lättare sagt än gjort, men ju mer avslappnad du själv är kring detta, desto mer avslappnade kommer dina kollegor att vara.  

Denna fråga är mest relevant om du har en gastrostomikateter, tex en PEG. Gastrostomikatetrar går genom huden rakt in i magsäcken. Detta medför högre krav på hygien än för nasogastrisk sond. 2-3 veckor efter att gastrostomikatetern satts in ska du inte bada utan enbart duscha för att ge såret en chans att läka. När såret är läkt och fint går det bra att bada, duscha och även simma givet att din sond är väl skyddad. Du kan skydda sonden med ett vattenresistent sårbandage. Du ska dock alltid undvika att bada i de fall då det inte går att säkerställa att vattenkvaliten är god. Om du känner osäkerhet, kontakta din sjukvårdskontakt.

Fysisk aktivitet eller lättare träning är hälsosamt givet att din sjukdomsbild tillåter det. Se till att skydda din sond och huden runt sonden och undvik stora plötsliga rörelser som kan påverka sondens placering. Det finns olika typer av stödutrustning tillgänglig för att underlätta rörlighet och att gå ut. Ett exempel är ryggsäck för pumpen och sondnäringen. Rådfråga din sjukvårdskontakt vad som skulle kunna underlätta för dig.  

Vare sig det är du eller någon i din närhet som sondmatas är det fullt möjligt att resa. Det kommer att dyka upp en del utmaningar och saker man behöver tänka på och i dessa fall kan er sjukvårdskontakt ge råd. Säkerställ även att du har tillräcklig mängd näring och tillbehör med dig för den tid du ska vara borta.

Innan avresa, rådgör med din sjukvårdskontakt. Du behöver veta hur mycket näring som du ska ta med dig, eftersom det inte alltid är möjligt att köpa mer på plats. 

Den idealiska positionen vid sondmatning är sittandes. Skulle detta inte vara möjligt är en annan lösning att lägga några kuddar under huvudet så att kroppen ligger i en vinkel om 30-45° . Ligg kvar i denna position under matningen och i ytterligare 30-60 minuter efter att matningen slutförts. Att ligga helt plant under sondmatning är inte säkert för patienten och rekommenderas därför inte. 

Det finns många olika typer av sondnäringar och det är viktigt att du får den sondänring som är mest optimal för just dig - en sondnäring som du inte mår dåligt av (ex. ej mår illa, kräkningar, förstoppning etc.). Kontakta därför alltid din sjukvårdskontakt om du känner obehag från din sondnäring. De kan utvärdera och eventuellt göra justeringar i valet av sondäring som kan få dig att må bättre!