Vanliga frågor

Vanliga frågor

Oavsett om du eller din anhörig just har fått sondmatning rekommenderad eller om ni redan har sondmatat hemma en tid kommer det förmodligen att dyka upp en del frågor under resans gång. Vi har därför sammanställt ett bibliotek med vanliga frågor om sondmatning som vi har låtit vårdpersonal besvara. Om du vill göra en mer detaljerad sökning kan du klicka på de ämnen du är mest intresserad av.

FILTRERA

Kan jag diska sprutor/annan plastutrustning I diskmaskinen?

Många enterala sprutor är sterila och avsedda för engångsbruk. Dessa ska således inte diskas och användas mer än en gång. Samtliga engångsprodukter är märkta på etiketten och dessa ska aldrig diskas och återanvändas.

För produkter som inte är avsedda för engångsbruk ska information om rengöring komma från respektive leverantör. Rådgör också med sjukvårdskontakt för lokala hygienrekommendationer. 

Hur ser jag efter sonden?

Korrekt hantering av sonden kommer starkt bidra till att förhindra problem. För förebyggande underhåll av en PEG, följ nedan steg:

  • Vrid runt sonden ett helt varv en gång per dag.
  • När sonden har suttit på plats i 4 veckor (riktlinjer för tid kan variera, kontakta sjukvårdskontakt för exakt tid enligt lokala föreskrifter), ska den externa fixeringen öppnas och insidan göras ren. Detta ska göras en gång i veckan. 

En avtagningsbar Y-koppling finns i slutändan av sonden. Denna kan bytas ut om den går sönder eller om sondnäring fastnat. Se till att du har ett förnybart recept för dessa innan du lämnar sjukhuset. 

 

Vad händer om sonden lossnar eller faller ur?

Sonden kan lossna eller flyttas på grund av stark hosta, snabba rörelser men även vid upprepade dragningar. Om detta händer ska all sondmatning stoppas omedelbart.

Om du har en PEG och den oavsiktligen flyttas, åk så fort som möjligt till sjukhuset eller kontakta din kontakt för nödsituationer.

Vad händer om det blir stopp i sonden?

Om det blir stopp i sonden, få inte panik – detta är ett vanligt problem som lätt kan lösas (och även förhindras på enkelt sätt). Dra ut så mycket näring som möjligt från sonden med en spruta. Spola försiktigt sonden med sterilt eller kokt avsvalnat vatten med en 20 ml (minimum) spruta för att minimera tryck och volym. Om det fortfarande är stopp i sonden, spola med ljummet sterilt eller kokt vatten och försök sedan spola med kolsyrat vatten. 

Fortfarande stopp? Tryck försiktigt med fingrarna längs med sonden och upprepa spolningen. Om detta inte heller fungerar behöver du kontakta sjukvården.

Vilken är den bästa positionen vid sondmatning? (liggandes, ståendes eller sittande?)

Den idealiska positionen vid sondmatning är sittandes. Skulle detta inte vara möjligt är en annan lösning att lägga några kuddar under huvudet så att kroppen ligger i en vinkel om 30-45° . Ligg kvar i denna position under matningen och i ytterligare 30-60 minuter efter att matningen slutförts. Att ligga helt plant under sondmatning är inte säkert för patienten och rekommenderas därför inte. 

Hur kan jag förbereda mitt barn för skolan och hur förbereder jag personalen?

Du behöver informera skolan att ditt barn sondmatas om hen behöver mat under skoltid. Skolsköterskan kan vara behjälplig med detta. Dock kan eventuellt övning behövas och det kan diskuteras tillsammans med behandlande sjukvårdsteam. Situationen kan vara ny även för skolpersonalen, precis som den är för ditt barn, men om ni för en diskussion och övar tillsammans kommer rutinerna att sättas och tillslut bli en vardag som fungerar för er alla.

Vilken temperatur ska sondnäringen ha? Kan jag värma upp den?

Sondnäring ska alltid intas rumstempererad (20-25°C). Kall sondnäring kan upplevas obehaglig och även leda till försämrad tolerans och diarré. Om sondnäringen ska värmas upp ska detta ske i exempelvis ett varmt vattenbad och aldrig i mikrovågsugn. Vid uppvärmning, var uppmärksam så att näringen inte kokas då detta kan medföra att näringsinnehållet försämras. 

Kan mitt barn äta vanlig mat samtidigt som sondmat?

Ditt sjukvårdsteam kommer informera dig om ditt barn kan äta vanlig mat. Om det är säkert att äta så kommer ni även få information kring vilken typ av mat och i vilken mängd. Om ditt barn sondmatas på grund av sväljsvårigheter, kan ni få träffa en logoped som vidare kan rekommendera er vilken typ av mat som är säkrast.

Kan jag ta en paus under matningsprogrammet?

Det går bra att ta en paus i matningen, så länge du följer nedanstående steg.

Vid en kortare paus (mindre än en timme) kopplar du loss sonden från aggregatet och sätter på skyddshylsan till aggregatet. Spola sedan sonden.

Generellt sett är hängtiden för en öppnad sondnäringspåse max 1 dygn. Sondnäringen måste således bytas ut efter max 24 timmar. Vid avbrott under matningen rekommenderar vi att aggregatet lämnas kvar kopplat till sondnäringspåsen och att sonden kopplas loss. Detta ska hanteras aseptiskt. Rådgör med din sjukvårdskontakt för råd kring hur du praktiskt ska gå tillväga.  

Hur kan jag hjälpa mitt barn som inte kan äta?

Barn som sondmatas och inte kan äta vanlig mat kan bli oroliga för annat som rör munnen, exempelvis tandborstning. Därför är det viktigt att visa på positiva upplevelser och smaksensationer som kan härledas till munnen. Det finns många sätt att göra detta på, en logoped kan ge er råd. Nedan finns dock ett par exempel: 

  • Uppmuntra ditt barn att suga på en napp eller annan bitleksak
  • Smek ditt barn i ansiktet och runt munnen. Lek munlekar såsom slängkyssar
  • Lukta på mat
  • Ge små smakprov – ert sjukvårdsteam kommer informera om ditt barn tillåts smaka mat. Om det är ok, ge smakprov samtidigt som barnet ges sondmat. Detta kan hjälpa barnet att associera lukten, smaken och synen av mat med känslan av att vara hungrig och sedan känna sig mätt. Inkludera barnet i den sociala samvaro som familjemiddagar erbjuder. 

 

Hur ska jag förvara en öppnad förpackning sondnäring?

Så länge aggregatet inte kopplats loss är systemet slutet och sondnäringen har då en hängtid på max 24 timmar. Om du behöver en längre paus i sondmatningen och behöver koppla isär sonden och aggregatet, kontakta din sjukvårdskontakt för råd då det finns lokala föreskrifter kring förvaring och hantering. 

Varför är det nödvändigt att förklara sondnäring för familj och vänner?

Alla är inte medvetna om att det finns något som kallas sondnäring. Därför kan du behöva besvara en hel del frågor, vilket kan kännas frustrerande. Denna sida har byggts upp för att hjälpa dig att besvara de vanligaste frågorna från familj och vänner. Om du inte vill besvara alla frågor själv, kan du alltid hänvisa hit eller skriva ut information och ge dem att läsa.

Jag har en känsla av att något är fel – vad ska jag göra?

Om du upplever att utrustningen inte fungerar tillfredsställande eller om näringstillförseln inte sker optimalt, ska du på en gång avsluta matningsproceduren. Om problemen är relaterade till den specifika sondnäringen eller utrustningen, kontakta din sjukvårdskontakt. Om problemen kommer från någon typ av biverkan ska sjukvården kontaktas omedelbart. Det finns många olika typer av sondnäring och det är viktigt att du får den sondänring som är mest optimal för just dig - en sondnäring som du inte mår dåligt av (ex. ej mår illa, kräkningar, förstoppning etc.). Kontakta därför alltid din sjukvårdskontakt om du känner obehag från din sondnäring.

Vad är sondnäring?

Vid sondmatning används flytande näring (sondnäring) som är tunn nog att passera genom en slang. Den kommer in i kroppen antingen via näsan (genom matrupen och ner i magen), magen eller tunntarmen. Den flytande näringen liknar vanlig mat, då den innehåller kolhydrater, protein, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Sondmat/sondnäring bryts ner av kroppen på samma sätt som vanlig mat.

Både vuxna och barn kan sondmatas och det finns olika sorters näringar för att möta de olika behoven som föreligger. En sond som går via näsan, en nasogastrisk sond, används oftast när sondnäring är tänkt att enbart användas under en kortare period medan en sond i magen eller tunntarmen sätts om sondnäring behövs under en längre period. 

Vilka biverkningar kan jag få initialt?

Det kan ta lite tid innan sondnäringsproceduren helt har satt sig och du har hittat den rutin som passar bäst för just dig. Medan rutinen finjusteras kan du uppleva vissa biverkningar, se nedan. Det finns dock många sätt att mildra och hantera dessa på. 

  • Orolig mage: Om du är illamående, skjut fram sondmatningen 1-2 timmar. Du kan även testa en mindre mängd sondmat eller ställa in pumpen på en lägre hastighet. 
  • Diarré: Dubbelkolla först att pumpen är inställd på korrekt hastighet. Hastigheten ska vara inkluderad i din sondmatningsplan. 
    - Säkerställ att utrustningen är ren samt att aggregaten alltid byts med max 24 timmars mellanrum. 
    - Ge alltid näringen rumstempererad. Vi rekommenderar att ha sondnäringen i rumstemperatur när den är kopplad till aggregatet. Sondnäringen kan enbart förvaras i kylskåp om förpackningen kopplas loss från aggregatet.  Vid förvaring i kylskåp, tänk på att täcka över andra öppnade förpackningar som inte används för sondmatning. För att återuppta matningen, ta ut förpackningen ur kylen och låt stå i rumstemperatur i 30 minuter innan användning. Efter att en sondnäringspåse varit öppen i 24 timmar ska den slängas. 
    - Hör efter med din sjukvårdkontakt om de kan överväga en näring med fiber. Detta eftersom fiber kan motverka diarré då de normaliserrar tarmens bakterieflora och främjar hälsosam tarmslemhinna.  
  • Förstoppning: Säkerställ att eventuell ytterligare förskriven vätska har intagits, och glöm inte att spola sonden. 
    - Om möjligt, försök att träna och röra på dig. Om detta inte löser problemet är det viktigt att du kontaktar din sjukvårdskontakt. 
    -  Hör efter med din sjukvårdkontakt om de kan överväga en näring med fiber, det kan hjälpa mot förstoppning på samma sätt som det hjälper mot diarré.
  • Gaser: Om du upplever mycket gaser eller smärta i ryggen efter sondmatning kan du öppna locket på sonden och låta överdriven luft komma ut. Din sjukvårdskontakt kan visa dig hur man praktiskt går tillväga för att hjälpa till att tömma ut gas.

Huruvida du kommer att uppleva biverkningar eller inte och hur lång tid det kommer att ta att komma tillrätta med detta är högst individuellt. Om biverkningarna inte avtar eller om du har några funderingar, kontakta alltid din sjukvårdskontakt. 

Varför behövs sondnäring?

Sondnäring behövs när det näringsmässiga behovet inte möts genom att inta vanlig mat. Den flytande näringen som används vid sondmatning innehåller rätt mängd energi, protein och näringsämnen som kroppen behöver för att ha möjlighet till återhämtning och för att växa.

Är sondmatning säkert?

Ja, sondnäring är en fabrikstillverkad färdigberedd näringslösning som är behandlad för att vara steril vilket är viktigt för att minimera risken för bakteriell tillväxt. Sondnäring är även anpassad för att inte blockera knappen eller slangen, och har en jämn konsistens för såväl pump- gravitations- eller bolusmatning. Sondnäring innehåller all näring ditt barn behöver under ett dygn, däribland kolhydrater, proteiner, fett, vitaminer och mineraler. Den sondnäring du fått förskrivet till ditt barn via din läkare eller dietist är noga anpassat efter just ditt barns behov och inkluderar många faktorer som barnets vikt, längd, aktivitetsnivå, medicinska tillstånd samt huruvida ditt barn fortfarande kan äta och dricka via munnen.  

 

Hur används sondmatning?

Flytande näring ges vanligtvis genom en sond. En pump kan användas för att ge en exakt mängd näring i en bestämd takt. Ibland används även bolutmatning, då används enterala sprutor eller pump för att ge mindre mängd mat i sonden relativt snabbt.

Hur länge kan jag bli sondmatad?

Sondnäring kan användas som enda näringskälla precis så länge som det behövs. Det ger ett balanserat och hälsosamt näringsintag och innehåller all näring du behöver. 

Påverkar sondmatning dina vardagliga aktiviteter?

Vardagliga aktiviteter såsom att köra bil, resa eller bada påverkas inte av sondmatning. Det måste dock alltid säkerställas att sonden är stängd innan ett bad eller en simtur, samt tvätta den efteråt. Vissa aktiviteter såsom sport och snabba rörelser kan flytta sonden, därför behöver du vara uppmärksam på att sonden sitter som den ska. 

Vad smakar sondnäring?

Eftersom sondnäringen kommer rakt in magen eller tarmen har de flesta sondnäringar ingen smak. För att undvika konstiga smaker vid rapningar eller reflux, så strävar vi efter att hålla smaken på sondnäringen så neutral som möjligt.

Kan mitt barn leka med ditt?

Ja, självklart! Dock kan vissa aktiviter, såsom att springa eller annat som innebär knuffar och puffar göra så att sonden hamnar ur position. Om barnets sond skulle falla ur ska sjukvården kontaktas.

Kommer jag att bli hungrig? Kommer jag att känna mig mätt och belåten?

Sondnäring har i princip samma volym som vanlig mat och är i jämförelse med vatten eller mjölk tjockare. Därför ger sondnäring en känsla av mättnad precis som vanlig mat gör.  Om sondnäring ges kontinuerligt i liten mängd fördelat över en hel dag är det dock möjligt att man inte känner sig mätt. Om ditt intag är mindre än ordinerat eller om tiden mellan matningarna är längre än planerat så kan också vid dessa tillfällen känna dig hungrig. Om du känner hunger under en längre period, ta upp det med din sjukvårdskontakt för att finna en lösning.

Hur förklarar jag sondmatning för mitt eget barn?

Det finns många olika sätt att förklara sondmatning på för barn. Ett sätt kan vara att använda en docka. Det hjälper ofta för syskon att få se var sonden sitter och hur det fungerar. Vi har även tagit fram en barnbok som heter "Mat till magen via slang, är ett annat sätt att äta" där barn tillsammans med föräldrar kan läsa, titta på bilder och göra knep och knåp uppgifter för att förstå hur sondmatning fungerar. Denna kan du få av din dietist/läkare eller ladda ned här.

Kan jag äta vanlig mat samtidigt som jag får sondmat?

Din sjukvårdskontakt kommer informera dig om möjligheten finns att också äta vanlig mat. Om det är säkert för dig att äta kommer du också få information om begränsningar kring typer av mat samt mängd. Om du sondmatas på grund av sväljsvårigheter, kan du få träffa en logoped som kan ge råd kring vilken typ av mat som är säkrast för dig.

Jag mår inte bra på min sondnäring, vad kan jag göra?

Det finns många olika typer av sondnäringar och det är viktigt att du får den sondänring som är mest optimal för just dig - en sondnäring som du inte mår dåligt av (ex. ej mår illa, kräkningar, förstoppning etc.). Kontakta därför alltid din sjukvårdskontakt om du känner obehag från din sondnäring. De kan utvärdera och eventuellt göra justeringar i valet av sondäring som kan få dig att må bättre!

Vad ska jag säga till mina kollegor?

De allra flesta upplever det bättre att vara helt öppen med sina kollegor kring att de sondmatas och hur det fungerar. Om du förklarar för dem kommer de ges möjlighet att visa större förståelse för dig om du behöver gå undan då och då. Det är lättare sagt än gjort, men ju mer avslappnad du själv är kring detta, desto mer avslappnade kommer dina kollegor att vara.  

Kan jag simma eller ta ett bad med min sond?

Denna fråga är mest relevant om du har en gastrostomikateter, tex en PEG. Gastrostomikatetrar går genom huden rakt in i magsäcken. Detta medför högre krav på hygien än för nasogastrisk sond. 2-3 veckor efter att gastrostomikatetern satts in ska du inte bada utan enbart duscha för att ge såret en chans att läka. När såret är läkt och fint går det bra att bada, duscha och även simma givet att din sond är väl skyddad. Du kan skydda sonden med ett vattenresistent sårbandage. Du ska dock alltid undvika att bada i de fall då det inte går att säkerställa att vattenkvaliten är god. Om du känner osäkerhet, kontakta din sjukvårdskontakt.

Hur pass fysiskt aktiv kan jag vara?

Fysisk aktivitet eller lättare träning är hälsosamt givet att din sjukdomsbild tillåter det. Se till att skydda din sond och huden runt sonden och undvik stora plötsliga rörelser som kan påverka sondens placering. Det finns olika typer av stödutrustning tillgänglig för att underlätta rörlighet och att gå ut. Ett exempel är ryggsäck för pumpen och sondnäringen. Rådfråga din sjukvårdskontakt vad som skulle kunna underlätta för dig.  

Kan jag fortfarande åka på semester?

Vare sig det är du eller någon i din närhet som sondmatas är det fullt möjligt att resa. Det kommer att dyka upp en del utmaningar och saker man behöver tänka på och i dessa fall kan er sjukvårdskontakt ge råd. Säkerställ även att du har tillräcklig mängd näring och tillbehör med dig för den tid du ska vara borta.

Hur reser jag med sondnäring?

Innan avresa, rådgör med din sjukvårdskontakt. Du behöver veta hur mycket näring som du ska ta med dig, eftersom det inte alltid är möjligt att köpa mer på plats. 

Hur ska sondnäring förvaras under transport?

För flygresor är det viktigt att säkerställa att sondnäringen inte checkas in och transporteras i lastutrymmet då temperaturen där kan vara väldigt låg och därmed skada produkten. Medicinska vätskor såsom välling, bröstmjölk, barnmat och flytande medicin tillåts genom säkerhetskontrollen. Det flesta flygbolag varnar dock för att resenärer som medtar medicinska vätskor måste deklarera detta i ett tidigt stadie på grund av de ytterligare kontroller som då behöver göras. Kontakta din resebyrå/flygbolag/flygplats före avgångsdag för att ta del av lokala regler.

Kan jag göra en långresa?

Vid längre resor, överväg möjligheten att i förväg skeppa över utrustning och sondnäring.